Hanna och Judit är systrar. Men arbete och familjeliv har gjort sitt. De är utarbetade, nednötta till varpen, dränerade på kraft. De måste göra något, för att rädda sig, för att inte gå under. Om man säljer allt och vågar språnget? Bara ger sig av? Hur länge kan man då leva långt borta i Söderhavet? Bland tusentals obebodda öar finner de den ö som ska komma att bli deras egen, eftersom den är ingens. Nu ska de få prata färdigt, vila, läka sig. Nu ska de hitta tillbaka, börja om. Äntligen finner de lugnet, äntligen lever de enbart i nuet. Äntligen har de tid att räkna alla stjärnorna på himlavalvet. Men i samvaron på den rofyllda ön luckras förseglingarna långsamt upp. Det Hanna och Judit hade hoppats lämna bakom sig hinner i stället ifatt dem. Samtalen färdas i allt bräckligare farkoster, driver systrarna till att demaskera sina sanningar. Till sist nalkas den fara som ska tvinga dem att kämpa för sina liv. Tillsammans. Eller var och en för sig. En egen strand är en roman om flyktdrömmar, fast man redan har flytt. Om konstens och kärlekens janusansikten. Om att gå sönder, och ändå gömma sin dröm.